Sol & el-räknare
Räknare för solel och 12-voltssystemet i husbilen: solpanelsbehov, batteribank i Ah och Wh, laddningstid, MPPT mot PWM, kabelarea och säkring.
Så dimensionerar du 12-voltssystemet i rätt ordning
Nästan alla fel i en husbilsanläggning går tillbaka på att man började i fel ände. Det vanliga är att börja med solpanelen, för den är det roliga köpet — men panelen är näst sist i kedjan. Ordningen som faktiskt fungerar är: räkna ut vad du förbrukar, bestäm hur många dygn du vill klara utan sol, dimensionera batteribanken efter det, och först därefter räkna fram hur mycket solyta som krävs för att fylla på banken igen. Kabel, säkring och regulator kommer sist och följer av de val du redan gjort.
Steg ett är en förbrukningsbudget: varje förbrukare gånger antalet timmar den är igång per dygn, summerat till wattimmar. Kylskåpet dominerar nästan alltid, följt av vattenpump, belysning och laddning av telefoner och datorer. Steg två är hur många dygn anläggningen ska bära sig utan påfyllning — det räknar du i autonomidagar. Steg tre är batteribanken, där dygnsbehovet och urladdningsdjupet tillsammans ger hur många amperetimmar du behöver. Först i steg fyra blir solpanelsbehovet meningsfullt att räkna på, eftersom det bygger på dygnsförbrukningen, soltimmarna för din årstid och en realistisk förlustfaktor.
Ah eller Wh — och varför skillnaden ställer till det
Amperetimmar säger ingenting utan en spänning. Ett 100 Ah-batteri vid 12 volt rymmer 1 200 wattimmar på pappret, ett 100 Ah-batteri vid 24 volt rymmer 2 400. Så snart du jämför batterier med olika systemspänning, eller ska matcha en 230-voltslast mot ett 12-voltsbatteri, måste du räkna i wattimmar. Lägg sedan till urladdningsdjupet: av de 1 200 wattimmarna är kanske 600 användbara i ett blybatteri och 1 100 i ett litiumbatteri. Det är den användbara energin, inte märkkapaciteten, som avgör hur länge kylskåpet går — vilket är precis det batteritidsräknaren visar.
Fyra misstag som kostar mest
- Dimensionera efter sommarens soltimmar. En anläggning som räknats fram på fyra eller fem ekvivalenta soltimmar går tom i november, då samma plats ger under en. Ska ekipaget användas året runt är vintervärdet i soltimmarstabellen det dimensionerande.
- Glömma förlustfaktorn. Mellan panelens märkeffekt och energin i batteriet ligger temperatur, smuts, vinkel, regulatorns verkningsgrad och kabelförluster. En derate kring 0,7 är realistisk; räknar du med 1,0 får du ungefär trettio procent för lite panel.
- Dimensionera kabeln enbart efter ström. En kabel måste klara två villkor: den termiska strömmen och spänningsfallet över sin längd. Åtta meter till en växelriktare kan kräva grövre area än strömmen antyder — det ser du i spänningsfallsräknaren och kabelarearäknaren.
- Säkra efter lasten i stället för efter kabeln. Säkringen skyddar ledningen, inte apparaten. Den väljs efter ledararean så att kabeln aldrig hinner bli varm nog att ta skada — se säkringsräknaren och belastningstabellen i kabelareatabellen.
Regulator och växelriktare
Valet mellan MPPT och PWM avgör hur stor del av paneleffekten som når batteriet, och vinsten är störst när panelspänningen ligger långt över batterispänningen — i kyla och vid seriekoppling. Hur du kopplar panelerna, i serie eller parallellt, påverkar både den spänningen och kraven på kabeln; det räknar du på i serie- och parallellräknaren. Ska du driva 230-voltsutrustning behöver växelriktaren dimensioneras både för den kontinuerliga effekten och för startströmmen, som för motorer och kompressorer ofta är två till tre gånger högre än märkeffekten.